Det var spännande inslag i årets upplaga. Först på scenen var Bo Renström som hälsade välkommen. Programvärd var "Robban" Robert Tedestedt som visade en film från Ernst Westerlunds arbete på "Norran". Denna film speglade en arbetsam person som samlade på gamla saker. Ständigt rökande på en cigarett, gjorde han som journalist intervjuer med olika människor. Tidigt hade E.W. insett hur viktigt det var att ta vara på allt och bevara det för framtiden och då i museets tjänst.

Ulf Lundström och Robert Tedestedt berättade om sin studietid, de gick i samma klass, om sina möten med E.W. Han körde en stor amerikansk bil som han använde för att ta sig fram till bygd-erna han lär ha varit duktigare på att intervjua än att köra bil. Han var en bondson som lärde sig flera språk och hade ett gott minne. Han behandlade en tonåring som en vuxen, lyssnade och gav råd enligt Robban, alla hade samma värde. E.W träffade folk och fick möta mångas berättelser om övertro på skrock och Allan Boström som var en av besökarna kunde då förklara exempel på detta och tog också upp slagrutans makt samt hans möte med människor som kunde stämma blod.

Nästa inslag var Linda Marklund från Burträsk. Hon berättade dramatiskt om "bärarn" och "vittra". Den som var ägare till "bärarn" hade ett gott liv, det medförde tur och välstånd, men när döden inträdde så hade han sålt sig till djävulen. Det var det pris han fick betala. Däremot kunde han använda "bärarn" till att bringa otur för sina ovänner. "Vittra" hon var en skönhet i långt vitt klädesplagg som man kunde stöta på ute i markerna där hon sprang barfota. Linda framställde dessa väsen på ett påtagligt och fascinerande sätt.

Forskaren Henrik Barruk från Storuman berättade om Samiska språket och hur jojken blev till.
Det finns en personlig, man säger "jag vill jojka för dej", eller en berättande jojk. Han framförde bl.a. egen jojk som han skrivit texten till.

Barruk pratade varmt om bevarandet av samiska språken. Endast hälften av samerna kan sitt modersmål. Det finns olika områden och språk. T.ex Jämtland, Åsele, Pite, Lule, Finnmarken och Umesamiskan som han i första hand företrädde.
År 1751 drogs gränsen till lappmarken fram. Enligt Barruk så använde man ordet "Syöldate" för Skellefteå. Man har kommit fram till att vissa ord och ortsnamn härör från västra Finland vilket gör det troligt att en Bottniskt kontakt förekommit

Byabokspresentation
Boken handlade om Södra Byskeby med omnejd, en berättelse av f.d. läraren Maja Rudlund som med sin grupp har samlat material, bl.a. från skolan, och skrivit en byabok. Här i Skelleftebygden har det skrivits många byaböcker och man tror att E.W har inspirerat till detta skrivande.


Bo Renström och Anders Vestermark delar ut årets Ernst Westerlundpris
till Gunda Lundström; Bygdeträskliden

Priset för förtjänstfull lokalhistorisk insats delades ut av Norrans VD Anders Vestermark till Gunda Lundström Bygdeträskliden. Hon blev årets Ernst Westerlundpristagare. Forskning i 30 år om byarna kring Göksjön och stora Bygdeträsket har hon åstadkommit. Detta har hon samlat i fyra böcker.

Text: Inga-Britt Lundmark. Bild: P O Eriksson och Inga Britt Lundmark.

Se och hör ett videoklipp med jojkande Henrik Barruk